Pedagogisk reflektion

Det här odlingsorojektet lämpar sig bra att användas som ett pedagogiskt verktyg i klässtummet. Projektet är relativt omfattande och erbjuder ett gott underlag till undervisningen i biologi. En av växtgrupperna i projektet växte med enbart artificiellt ljus och det visade sig att den inte växte lika bra som de grupper som fick normalt dagsljus. Detta skulle kunna användas för att undervisa om fotosyntesen.

En annan växtgrupp fick växtnäring tillsatt. De flesta elever känner nog till att amn kan ge näring till växter för att de ska växa bättre men jag har mina aningar om att de inte vet så mycket om vad näringen består av. Man skulle alltså kunna lära elever om vad näring/gödsel består av och på vilket sätt det påverkar växter. Här finns också möjligheten att diskutera vad som händer i våra sjöar och hav när de exponeras för övergödning från t.ex. vårt jordbruk.

Man kan även undersöka andra aspekter. Jag skulle kunna tänka mig att det skulle kunna var nyttigt och intressant för eleverna att se vad som händer med en växt när den utsätts för ett miljögift. Många personer, både barn och och vuxna tror att det behövs stora mängder gift för att förstöra naturen. Påverkan på naturen varierar givetvis mellan olika gifter, men många gifter är farliga även i liten koncentration. Till exempel räcker det med en droppe diesel för att göra 10 kubik vatten otjänligt.

Om jag hade genomfört ett prjekt liknande detta i skolan hade jag nog valt att genomföra det på våren för att det är lättare att odla då. Jag hade nog också valt att låta elevern dokumentera sina odlingar lite oftare än vad jag har gjort. Om eleverna lägger tio minuter varje eller varannan dag kan de verkligen se plantans utveckling steg för steg.  Eleverna skulle kunna använda sig av en blogg eller någon form av loggbok för att med bild och text dokumentera förändringarna. Jag hade nog också försökt träna eleverna i att jobba vetenskaplig. Det vill säga, att de innan projektet drar igång, bestämmer vad de vill undersöka, ställer en hypotes. genomför projektet, dokumenterar löpande och avslutar projektet med en rapport. Jag tror också att det är väldigt viktigt att ge eleverna frihet att undersöka vad de själva är intersserade av att undersöka i ett projekt som detta. Givetvis är det viktigt att de är seriösa, men undersökningen ska drivas av deras egna intressen.

Inte mycket kvar att blogga om...

Dessa plantor är de sista levande växterna i projektet. De som överlevt är den som fått näring tillsatt och den som växt utan näring och med vanligt dagsljus.

Den plantan som fick extra koldioxid tillsatt överlevde i en vecka till skillnad mot den första plantan som fick extra koldioxid. Eftersom att doserna av koldioxid var samma för båda plantorna kan man nog dra slutsatsen att det inte var koldioxiden som tog kål på den första plantan. En orsak till att den första plantan dog så fort skulle kunna vara att det runnit ner skum från jäsningen i krukan och att det på nåt vis varit skadligt för växten. Något annat kan jag inte komma på.

Anledningen till att de andra dött tror jag beror på bristen av ljus helt enkelt. Eller att temperaturen i Klädkammaren, där växterna står sjunker en del på nätterna.

Med sorg måste jag meddela att de plantor som är uppvuxna med endast artificiellt ljus börjat slöja ordentligt. Jag tror att det i huvudsak beror på bristen av solljus. Men det skulle kunna vara så att kylan i garderoben har en inverkan också.

Den här gången överlevde plantan koldioxidtillskottet. Den reagerar varken från eller till. Jag har funderat lite över den förra plantans plötsliga död och det skulle möjligen kunna vara så att det runnit ner lite skum från jäsningen i jorden. När jäsning sker minskar ph-värdet och det kan vara så att plantan inte klarade av den sänkning skummet bidragit med.

Ytterligare en gång fick jag göra om experimentet. Skummet från jäsningen rann ner i krukan hos plantan och därmed tillkom en felfaktor. Jag gjorde en ny konstruktion så att inte samma sak kan hända igen. Tur att jag planterade många plantor.

Nytt försök med koldioxid. Samma koncentration och mängd. Resultat rapporteras i dagarna.

Intressant.....

Det här är plantan som utsattes för extra koldioxid. Efter bara några timmar började den sloka och nu är den mer eller mindre död. Vad detta kan beropå är i nuläget okänt men jag kommer att ge en annan planta liknande behandling för att utesluta annan dödsorsak. 

Den här är plantan som fått konstnäring tillsatt och är den som växt bäst av alla plantor. 

Det här är plantorna som planterades och har grott i en miljö med bara artificiellt ljus. Jag har nu fått flytta in dem i garderoben på grund av att takhöjden i växthuser inte längre räcker till. Skillnaden mellan dessa plantor och de som fått vanligt ljus är att de växer lite långsammare, men har skjutit skott i ett tidiigare stadium.

Dags att tillsätta näring och koldioxid

Nu har tillräckligt många frön slagit frodd för att kunna tillsätta näring och koldioxid.

Den växt som får koldioxdtiskott får husera i min gamla kaffepress. Koldioxiden tillsätts genom att en bägare (den med vitt innehåll) med sockerlösning och jäst i placeras bredvid  krukan.

Den här växten har idag fått sitt tillskott av näring. Kväve, fosfor och kalium.

Än så länge är det dött lopp mellan de växter som får artificiellt ljus respektive vanligt ljus.

Hittills har endast ett fåtal av fröna börjat gro. Jag väljer att vänta med att tillsätta koldioxiden och näringen tills i alla fall ett frö i varje grupp börjat gro.

Den största grodden hittills. Resterande är för små för att dokumentera.

I växthuset huserar två plantgrupper. En med bara artificiellt ljus och en med normalt dagsljus. En av plantorna i den delen med bara artificiellt ljus har börjat gro. 

Extern ljuskälla i form av en ledlampa.

Två plantor i avdelningen med artificiellt ljus.